Till Sveriges Statsminister Ulf Kristersson

Regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har i sin deklaration stakat ut kursen inom ekonomi, kommunikation, näring och många andra områden. För väljare med naturintresse hamnar man i en limbo. Trots regeringsdeklarationens utformning kan man inte förutsätta att områden som är utelämnade kommer att vara oförändrade eller reformerade på ett för naturen mer positivt eller negativt sätt. Sådana områden är skogen (nyckelbiotoper, kalhyggen och avverkning), våtmarker, biologisk mångfald samt naturförstörelse. Vi vill därför kommentera dessa områden.

SKOGEN

– Nyckelbiotoper: Förra regeringen tog bort regleringen och det fick omedelbara konsekvenser, där ur natursynpunkt ytterst värdefull skog höggs ner. Problemet med de tidigare föreskrifterna var att skogsägaren inte fick någon kompensation. Vi föreslår att nyckelbiotoper återinförs, men att kompensation ges. Visst uttag kan ofta göras även i de mest värdefulla nyckelbiotoperna och därför bör länsstyrelserna involveras.

– Kalhyggen: Senare års studier visar att koldioxid släpps ut 20-50 år efter ett kalhygge (beroende på hyggesstorlek, typ av mark och läge). Detta är inte rimligt och här bör regeringen klarlägga om man avser att göra någonting åt detta. Stöd kan vara till forskning kring hyggestyper (ett mindre projekt så kallad rutnätsavverkning finns vid SLU, Umeå). Stödet till forskning kan vara inriktat på annat sätt, men Sverige bör absolut hitta sätt att sköta skogen med mindre och färre kalhyggen både ur Klimatsynpunkt och för Biologisk Mångfald. Ökande kritik riktas dessutom från EU mot kalavverkning som det tillämpas i Sverige.

– Avverkning: Det finns flera bönder som avverkar utan hyggen. Man kan exempelvis bara ta de äldsta träden, använda två eller tregenerationsskogar, avverka i smala korridorer etc. Dessa metoder måste utredas nu när vi vet att hyggesupptagning har negativa klimateffekter.

–VÅTMARKER:

Våtmarker är viktiga för att de kan binda mer koldioxid än växande skog, kan bevara biologisk mångfald för djur och växter, mildra mikroklimatet, dämpa översvämningar samt fylla på grundvattnet. Det finns medel kvar eftersom återställandet går trögt. Regeringen skulle kunna sätta ett mål, till exempel 15% av ursprungliga våtmarker skall återställas under mandatperioden.

–BIOLOGISK MÅNGFALD:

Vi hoppas regeringen vill bevara biologisk mångfald. Det finns två reformer som enkelt kan göras. Det ena är att ändra regler för hur länsstyrelserna får agera. Exempel: en sällsynt fjäril fanns i en glänta och länsstyrelsen ville bevara, men markägaren vägrade och fjärilen dog ut på detta ställe. En annan åtgärd är att när en art håller på att dö ut och Naturvårdsverket har misslyckats med sitt åtgärdsprogram (ÅGP) ytterligare medel kan fås så att större insatser kan göras.

–NATURFÖRSTÖRELSE:

Vi har lätt att förfasa oss när turisthotellen växer upp som svampar i jorden och ödelägger kuster i tropikerna eller när djungler huggs ner. Hur är det då i Europa? EU har beräknat att i Europa läggs sedan decennier årligen en yta av 125 000 kvadratkilometer under inert material (lite större än Öland!), vilket också med ett hårdare ord kan beskrivas som naturelimination. Det är järnvägar, sommarstugor, autostrador, fabriker etc. Problemet är att varje gång en bit natur försvinner så försvinner den koldioxidbindning den naturarean kunde åstadkomma, liksom minskad syrebildning, minskad absorption av dammpartiklar och inte minst problematiskt är det att man knaprar på den biologiska mångfalden. Samhället fortsätter kontinuerligt med den expansionen in i naturen. Vi har ingen lösning på detta, men kan tänka oss kompensationer som att återställa natur på gamla vägar, övergivna industribyggnader, mer grönt i städer etc, när man förstör en bit natur. En riktig och vettig lösning på problemet saknas idag. Vi föreslår att man enligt traditionell svensk praxis utreder detta för att definiera problemets omfattning, dess betydelse och försöka hitta åtgärder.

Sveriges problem när det gäller klimat, natur och miljö är många och stora. Som väljare ser vi hur regeringen saknar så många aspekter som berör viktiga miljöfrågor. Vi ser fram emot att regeringen kompletterar regeringsdeklarationen.

Med vänliga hälsningar

Styrelsen för Sotenäskretsen för Naturskyddsföreningen
Gunnar Selstam
Lena Falkheden
Lars Glimmerfors Ordf
Lena Jarlöv
Yngve Johansson
Paula Oksanen
Magnus Sederholm
Lena Sörensson
Stellan Wellin